Ett sorgligt tips (men inte gnälligt)

Barn som fenomen är egentligen inte så gammalt. Förr i tiden var barn bara små miniatyrer av vuxna. Med det följde ju också att barn skulle bete sig som vuxna och också lida som vuxna, det vill säga i tysthet.

En del har hänt på det området. Men det är inte alltid så lätt att hänga med i utvecklingen. Dels för att den går fort, dels för att man som individ inte alltid kan avgöra vad som är sant.

Så idag ska jag hjälpa några av er på traven; barn känner. När Jeppe dog var lillebror knappt tre år gammal. Av ganska många fick vi kommentaren om att det var tur att han var så liten. Underförstått att det han inte förstod skulle han inte heller lida av. Vi kände tvärtom. Vi tyckte det var synd att han inte var större, vi ville att han skulle ha egna minnen av brorsan men vi önskade också att han hade kunnat uttrycka sina tankar om det han upplevde. Jag förlorade en son, men det var bara lillebror som förlorade en storebror.


Jag skulle kunna skriva en hel roman om lillebrors sorg (det kanske jag gör en vacker dag) men istället vill jag att du klickar på följande länk och ser den fantastiska berättelsen om lilla Viktor och hans sorg. Jag lovar att du aldrig mer tror att en låg ålder gör att barnen förskonas från det svåra i livet.

http://www.ur.se/MediaPlayer/Templates/MediaPlayerPopup.aspx?id=109805&SeriesProductID=150594&ProgramProductID=150611&Media=tv&Subtitles=swe

Kärlekshyllning till cykeln

Ju mer jag skriver här, desto präktigare ser jag att jag måste framstå. Men du förstår säkert att jag vill hålla mina fisar, näspetningar och godisfrossande för mig själv. Det är ju liksom inget man vill tipsa och uppmuntra andra till. Du klarar säkert sådant utmärkt utan mig.

En strålande vacker majeftermiddag cyklade jag en bit med två kvinnor, den ena en god vän (nu igen!) och den andra en ny bekantskap. Vi hyllade cykelns lov. Friheten, motionen, inga parkeringsbekymmer. Och jag kände att så är det verkligen för mig.

Visst bär det emot när det regnar och är två plus. Men alla de där andra dagarna är det faktiskt värt det. Mitt hår är nyfönat när jag kommer fram. Jag har vackra rosor på kinderna. Benen och magen har fått jobba lite. Mina barn kommer förhoppningsvis se det som självklart att gå eller cykla dit man ska. Cykelturen från jobbet ger mig tid att varva ner jobbet. Det är beroendeframkallande, och det är få nyttiga saker som har den effekten på mig. Äta broccoli har det inte.

Och vet du, det går alldeles utmärkt att både fisa och äta godis när man cyklar, utan att någon märker det. Peta näsan får du göra någon annanstans.

Tips om att tipsa

Sedan jag började med den här bloggen, som faktiskt bara är en kul grej och ett sätt att få skriva lite, har det hänt en del saker. Jag vet att jag kan låta både pretentiös och präktig. Det är jag säkert också. Du som känner mig väl, vet att jag har en del sidor som inte är sådana också. Men i och med mitt bloggande har följande saker hänt, helt utan ansträngning (att skriva är ingen ansträngning):
Jag skriver saker som andra läser. Jag blir läst!
Jag får positiva kommentarer, både i bloggen och IRL. De som tycker något annat, säger inget.
Jag sprider en del glädje.

Men det viktigaste är:
Jag har börjat uppmärksamma bra saker i min vardag. Jag söker ständigt efter uppslag till bloggen, vilket gör att jag fokuserar på det som är fungerande och bra i mitt liv, istället för allt det där andra som jag inte tänker nämna. Inte i dag i alla fall.

Så dagens tips, och tillika önskan, är att du som läser det här också ska börja leta. När du hittar något:
- skriv in det i en kommentar här på min blogg
- tipsa mig om tipset så kan jag skriva om det
- eller sprid det på det sätt du själv vill

Så bokklubbisar; tipsa om London eller poolbygge vetja. Villaägare har en obegränsad mängd uppslag. För att inte tala om barnfamiljerna. Och kollegorna. Och yrkesarbetande överhuvudtaget. Jag är bra, men tillsammans blir vi ännu bättre.

Rabarberpaj

Rabarbern fullkomligt knakar fram ur marken. Det är en fantastisk växt, även om man ska komma ihåg att det i andra delar av världen är otänkbart att använda denna annat än som medicinalväxt. Hos oss är den första späda stjälken efterlängtad av många och den goda smulpajen något högt älskat. Så är det i vår familj och jag bakar gärna en paj och bjuder på. Till det serverade jag förr vaniljvisp, marsànsås eller i bästa fall vaniljglass.

Det är nästan att häda. Att lägga ner tid på pajen för att sedan servera den med färdigtköpt trams. Och för mig, som egentligen äter pajen enbart som ursäkt för att få vaniljsåsen, verkar det ju mer än lovligt korkat.


Så mitt tips är att välja följande tågordning beroende på orken och tiden för dagen:
- hemlagad paj med riktig vaniljsås på grädde och vaniljstång
- hemlagad paj med enkel vaniljsås (se recept nedan)
- köpt paj med hemlagad vaniljsås
- hemlagad paj med köpt vaniljsås

Hamnar du ännu längre ner i listan - alltså köpt paj och köpt sås - kan du lika gärna köpa en påse socker och hälla ner i halsen. Det spar absolut mest tid och effekten och smaken är ungefär detsamma.

Enkel vaniljsås (gör mycket, den står sig bra i kylen, kan också frysas med lite effekt på konsistensen men med bibehållen smak).
ett ägg
en msk socker
en msk potatismjöl
fyra dl standardmjölk
2 msk vaniljsocker
Blanda allt utom vaniljssockret i en kastrull och låt det sjuda till såsen får den tjocklek du önskar. Det går att späda med mer mjölk efter hand. Vispa hela tiden. Häll upp såsen i en fin glastillbringare och låt den svalna. Rör i den någon gång. Avsluta med att blanda i vaniljsockret.

Energispara!

Så här i dagis- och skolavslutningstider finns det några av oss som irriterar sig på de som aldrig fixar. Det är samma pappor och mammor som fixar fotbollströjor, utflykter och presenter till fröknarna. Det är f-n så irriterande att få kommentaren Vad duktig du är! och man får lust att svara Testa själv - det är inte så svårt!


Men hur det än är, så är det här en hysterisk energitjuv och mitt tips idag handlar om hur du ska hantera dessa. Självklart går detta att applicera på de flesta rånarna av glädje (gäller även "vänner" och kollegor). Istället för att låta energin gå åt till att bli sur på alla andra, ta energin och samla glatt ihop tjugorna till fröknarnas present. Köp en fantastiskt genomtänkt present så att utropen blir många och avundsjuka. Sola dig lite i aktivitetens centrum. Njut av att känna tillfredsställelse när fröknarna blir glada och över hur duktig du ser ut i andras ögon.

Energiåtgången blir ungefär densamma men ditt ego växer. Enkel ekvation, eller hur?

Ställ nyttigare krav

Jag är inte bara mamma, jag är lärare också. Och fru. Och syster. Och dotter. Och vän. Och arbetskamrat. Och granne. Och bekant. Och. Och. Och.

Som om det inte vore nog borde jag också vara smal, ha vita tänder och rena fönster. Kravens mängd och omfång är ohanterligt. Om man väljer att se det så. Jag gör allt vad jag kan för att hitta andra infallsvinklar på det hela.

Men ändå. Jag vill också bjuda på gott kaffe (eller te för all del) och hembakt fika. I perioder gör jag det. I perioder ska grannungarna vara glada om de får en äppelbit. Men tipset denna dag, och även ett löfte till mig och grannungarnas föräldrar, är att istället för att lägga ner tid på att baka bullar (mina är godast på gatan!) så bjud barnen på hembakt bröd. Gott bröd kan bakas fort och enkelt. Eller långsamt och svårt. Men gott blir det. Kanske delar jag med mig av Gottibröd-receptet någon gång längre fram.


Och varför det? Självklart är det hälsoaspekten, bröd är nyttigare än bullar. Men det viktigaste för mig är att skrämma bort grannungarna. Nej då, men ofoget med att fika lärde jag mig när jag flyttade till denna gata. Jag hjälper gärna till att vänja ungarna av med det. Så mitt hembakta bröd kommer att glädja vuxna och skrämma bort barnen från fikabordet. Eller så kommer de att älska mitt bröd!

Rensa i röran

Karen Kingstons bok Rensa i röran med feng shui fick jag av en god vän (ja, jag har visst många sådana, goda vänner alltså). Hennes inredningsstil skiljer sig markant från min (vilket betyder att hon har en, jag har ingen). Men hon är å andra sidan ingen bokmal och därför var jag bara tvungen att läsa just den bok hon rekommenderade.

Och låga förväntningar är den bästa aptitretaren. Feng shui greppar jag inte helt, och ansträngde mig inte så hårt under läsningen heller. Men grundtanken i boken är, som jag tolkar den, att rensa runt omkring dig så får du mer plats i själen. Mer utrymme, mer ro, mer energi över till det som är viktigt. Och det funkar. Sällan är jag så befriad som när garderoben tömts på sådant som inte använts (självklart skänker jag grejerna till återvinnande instanser) eller när det i köksskåpen i stort bara står sådant jag använder. Dessutom blir det mindre att städa. Så städa, så slipper du städa.

Kingston applicerar Feng shui på rummen i husen, där dess placeringar symboliserar olika saker. Det rummet som står för ekonomi kan vara lämpligt att börja med! I mitt fall är det så att vi har en garderob som städas ganska ofta, men det blir aldrig ordning där i alla fall. Och vilket Feng shui-rum är det? Jo, det som motsvarar relationerna och familjen. Vilken slutsats ska jag dra av det? Antingen är jag ofantligt naiv eller så är det just i relationer som det ska vara rörigt. För jag vill inte ändra min relationsstatus för all ordning i världen!

En fantastisk bok i sin litenhet, men Kingston passerade min gräns för kunskapsbehov när hon noggrannt diskuterar avföringens ultimata konsistens. Feng shui i toalettskålen, där tappade jag städlusten.

Snabbmat

McDonald´s i all ära. Men gott är det inte. Inte särskilt billigt heller, framför allt inte om man går utanför mallen med två barn (så klart en flicka och en pojke). Inte kan man väl ha fem barn heller?

Men tillbaka till maten. McDonald´s är en nödlösning, och det smakar inte hamburgare. Det smakar bara McDonald´s. Halva tipset är att om du behöver en restaurang när du är på resande fot - välj Max eller Burger King. Eller ännu hellre Sibylla. Där smakar i alla fall hamburgare just hamburgare.

Det andra - egentliga tipset - är hemgjord snabbmat. Du är redan expert på det, jag vet. Korv, köttbullar, fiskbullar, tacos när det är fredag och så lite till korv. Men det är ju så tråkigt och här kommer ett recept på snabbmat hemma som jag helt ogenerat har stulit från en god vän. Variationerna har ingen ände och Kajsa Wargs ande ska vila över skapandet:

en burk smaksatt creme fraiche (paprika och chili är smaskigt)
två paket bacon som du steker rätt hårt
en kartong körsbärstomater delade i halvor

Blanda i creme fraichen och tomaterna i de stekta baconbitarna. Servera med pasta som har en skojig form, för att äta är att leva. Och att leva är att leta lust. Och skojig spagetti är en lustfylld uppfinning.

PMS

Några av oss - du vet vem jag menar - lider. Och då menar jag lider. Av PMS. Om du inte vet vad det betyder är du lyckligt lottad, för då har du sannolikt inte blivit drabbad av det. PMS står för Period of Maniac Sarah, eller mer vetenskapligt, premenstruella besvär.

Jag mötte för ett par veckor sedan en av mina nyaste vänner på cykel. Hon var lätt andfådd, lite rödblommig men strålande vacker. Det är hon alltid. Det trodde hon nog inte just då. Hon hade just varit och trampat ur sig lite PMS.

Och där kommer tipset. Till er kvinnor som lider av detta:
* trampa ur dig det, eller varför inte kuta av dig det.
* ät choklad, inget mörkt tjafs utan redigt fettig Marabou.
* håll dig hemifrån, det mår alla bäst av.



Till dig som delar hem eller delar av livet med en PMS-mö:
* le mjukt hela tiden, men inte för mycket för då tror hon att du hånflinar.
* säg att hon är vacker fem gånger om dagen dessa fem dagar i månaden.
* uppmuntra henne att gå hemifrån. Då kan hon göra livet surt för någon annan istället.

Ut ur garderoben

Ja, så är det. Några av er har redan listat ut det. Många har anat. Kanske, men inte troligt, så kommer det som en total överraskning för någon av er. Det är dags att kliva ut ur garderoben nu. En gång för alla. Jag måste stå för den jag är.

Ja, jag är.. gay. Nej, nej, inte gay, utan vad hette det nu då? Sla...? Schlu...? Eurovis...? Glitter? Glamour? Christer Björkman? Charlotte Perelli? Tingeling? Å, just ja, schlagernörd hette det ju. SCHLAGER!

Och i vad finns tipsandet i detta? Opera, rock, soul och allt annat vackert är bra på många sätt, men inget kan som detta få dig att le. Mera schlager åt folket!

Enkla sallader till sommaren

Skivad gurka och klyftade tomater i all ära, men det går att göra det mycket godare. För dig som gillar kall sallad och som vill ha något matigt passar följande bra:

en liten burk sköljda kidneybönor
en påse babyspenat
tre-fyra tomater, delade i de bitar du själv tycker är snyggast

Blanda i en snygg glasskål, dutta över lite vitvinsvinäger, olivolja och flingsalt - klart! Denna sallad är också utmärkt som enkel lunchrätt.

Själv har jag svårt för kalla grönsaker för jag får ont i tänderna. Så denna är min personliga favoritsallad:


Sätt på ugnen på 200 grader
Ta fram en ugnsfast form och lägg i
tre-fyra klyftade tomater (!)
ett par rejäla nävar haricots verts direkt från frysen
en klyftad rödlök

Dutta även här över vitvinsvinäger, olivolja och lite salt. Sätt in i ugnen och låt det stå där medan du tillagar resten av middagen. Gott!

Hett tips

Jag är fortfarande tokkär i min man. På riktigt. Och det är ömsesidigt.

Men ändå, vardagen rullar på, kriser kommer och går. Det är inte så himla lätt att få till det. Lite hjälp på traven kan vi alla behöva. Det här tipset har jag inte testat med min man ännu - men jag är helt säker på att det funkar. Jag har sett filmen själv många gånger...

Kärlek het som chili är en mexikansk film från 1992. Tita får inte gifta sig med sin älskade för hon ska ta hand om sin mamma. All Titas kärlek och längtan hamnar istället i maten hon lagar. Den maten äts också av den älskade, eftersom han istället gifte sig med Titas syster för att i alla fall få vara nära Tita. Så sensuellt och vackert. Sliskigt kanske, men gärna det!

En liten bonus är den tredje, naturligtvis rödhåriga systern, som rövas bort av en gerillahjälte och lever lyckligt med denne. Duschscenen får till och med mig att bli generad. Det händer inte så ofta (men jag skruvar fortfarande på mig när jag tänker på Halle Barry och Billy Bob Thornton i soffan och på golvet i Monster´s ball).

Se filmen. Tillsammans eller var för sig. Någon slags effekt lär det bli.

Kylskåpsmagneter

Det här kommer att låta som om jag vore värsta pysselmorsan. Så är inte fallet. Detta är nog det enda kreativa jag åstadkommit med barnen. Men det blev desto bättre. Förmodligen för att även de till åldern vuxna i familjen också hade nytta av detta.

Under en period gick mellanpojken på dagis fyra dagar i veckan. Ledig onsdag. Och lördag och söndag förstås. I en frågvis period i livet som han var, undrade han ofta om just den här dagen var dagisdag. Och med ofta menar jag varje dag. Följdfrågorna haglade även de och det blev långa utläggningar om lediga dagar, kommande dagar, dagar som gått och alla andra typer av dagar som en treåring kan ha.

Så som i ett tillfälligt rus av sinnesförvirring fick jag en kreativ idé. Jag införskaffade sju magneter, sju runda träplattor, lite färg och klistermärken. En bra märkpenna hade jag redan. Det äger väl alla småbarnsföräldrar? Eller var det pedanterna?

Onsdag, lördag och söndag blev rödmålade. De övriga förblev träfärgade. Överst på alla magneter skrevs dagens namn. Under sattes ett klistermärke föreställande de olika bilkaraktärerna från den då hyperaktuella filmen Bilar. "Blixten-dag" var onsdag och betydde ledig dag och mys med mamma. Lördag och söndag (den gröna hippiefolkan respektive Doc) innebar mys med både pappa och mamma.



Magneterna sitter idag, snart tre år senare, fortfarande på kylskåpet. Och används fortfarande av både stora och små barn.

Kaffe är viktigast på picknicken!

Nu är det den tiden på året då vi alla fikar ute mest hela tiden. Festisar, Brago, Ballerina, äppelbitar i all ära, men utan kaffet kan det kvitta. Eller som man säger om fikakulturen i Ludvika: "Kaffe och fika är lika i Ludvika."

En mycket god vän till mig gör så här när hon bjuder på lekparksfika. Eftersom hon och hennes man liksom jag och min, alla dricker kaffe med mjölk, värmer hon mjölken och häller i samma termos som kaffet. Klart! Ingen halvljummen mjölk i plastflaska som droppar och spiller. Allt-i-ett-principen fungerar strålande här.

Det är så smart att jag önskar att jag kommit på det.

iGoogle

Det här är ännu en briljant idé från Google. Här skapar du din egen startsida. Dit kopplar du allt just du använder Internet till på en dag. Glöm adresser, ikoner och flera flikar öppna.

Du använder färdiga gadgets för till exempel msn, tidningar, YouTube, vädret, vissa stora e-postklienter och Facebook.

Du prenumerar på feeds där du vill vara uppdaterad, och viktigast är då den här bloggen förstås.

Du väljer layout och innehåll. Micklar och trixar lite. Och sedan då? Jo, då ser du på din iGoogle om det hänt något av värde på Facebook. Har du fått några nya mejl? Är snyggingen på kontoret inloggad på msn? Du ser hur vädret ser ut att bli där just du bor. Du ser när jag lagt upp ett nytt inlägg i den här bloggen. Du ser de allra senaste nyheterna. Eller Ashton Kutchers senaste twitter.

Det här är så smart att jag skulle kunna ha uppfunnit det.