11 december 2022

En Star Wars-tisha eller två

Till Sofia S:

Under de sista ett och ett halvt åren av Jeppes liv spelade han mycket PS2. Först var det Rayman och därefter blev Lego Star Wars en stor del av vår tillvaro. Jag var mycket glad för att Jeppe kunde sysselsätta sig med det, de där långa timmarna av väntan på provtagning, provresultat, behandling, röntgen, narkos och utskrivning. De där långa och många timmarna i väntan på döden.

Sista resan till Uppsala - knappa fem dygn innan han tog sitt sista andetag - var brutal. Jeppe sov i morfinrus större delen av den drygt två timmar långa resan. När vi kom fram var han på benen en kort stund och ville förstås ha sitt spel. G från Lekterapin kom snabbt upp med vagn med alla prylar och jag tog fram fodralet till det medtagna spelet, öppnade och tappade luften för en sekund när jag såg att det inte fanns någon skiva däri. Jeppe blev förtvivlad och jag tog plånboken och skyndade ner på stan. Spelaffären låg nära och jag gick fram till disken och sa till mannen att min son snart skulle dö och att vi behövde ett Lego Star Wars. Han måste ha sett i min blick hur sant det var. Han hämtade en förpackning, tog betalt och var tydlig med att jag skulle komma med spelet sedan och få pengarna tillbaka. Sedan. Jag sprang upp till rummet på 95:an men Jeppe var redan liggandes. Han sov och spelade aldrig mer Lego Star Wars.

På mitt skrivbord på jobbet står en liten plastfigur. Yoda. Figuren fanns där i dödens väntrum, i en liten blek pojkhand. Den står där vid min datorskärm så att jag har en länk till den mest saknade handen i världen. Jag kan låtsas ibland att hans hud och värme finns kvar i den vise jedin.

På Jeppes begravning höll pastor Moni i det röda lasersvärdet med stor ömhet och värdighet. Hon lade svärdet på hans kistlock. Där skulle kraften finnas till skydd för en liten riddare på väg att för alltid vara någon annanstans än här hos oss.

Till tonerna av Star Wars gick alla vi älskar som älskade Jeppe, fram till den vita kistan för ett sista fysiskt farväl.

Så när du ser mig i en och annan tisha med Star Wars-motiv får du gärna tänka att jag är en cool filmnörd. Men egentligen är jag bara en mamma som längtar efter sitt barn.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar