8 februari 2013

Liten

Minsting är nu exakt lika gammal som Jeppe var när han blev sjuk. Och Minsting är så liten. Kanske för att han är just minst. Jeppe var ju nybliven storebror och ganska stor. Och under de 20 första sjukhusdagarna blev han snabbt större. Jag tittar på Minsting och kan inte förstå.

Hosta. Viktnedgång. Trötthet. Vårdcentral. Rädsla. USÖ. Hålla fast. Panik. Bamse. Infarter under tvång. Skrik. Mer panik. Röntgen. Ambulans Syrgas.18 mil. UAS. Vill vara ifred på nya rummet. Vill vila. Istället IVA. Hjärtultra. Kortison. Kateter. Ångest. Dygnet-runt-vak.Stickpanik. Lull-lull. Besked. Döden andas nära. Hårklipp. Nya kläder. Äntligen narkos. Rädd för råttor i magen. Skrikpanik. Port-a-cath. Så liten under täcket. Cytostatika. Kanske äta något salt. Mer kortison. Mer cytostatika. Leverfunktion. Lumbalpunktion. Film. Pussel. Äta tabletter. Få besök av mormor, mostrar. Ett litet leende. Mager. Infarter i fötterna. T-ALL. Åka hem. Tjugo dagar som inledde vårt livs längsta resa.

Jag tittar på Minsting och kan inte förstå.

1 kommentar:

  1. Tack för din beskrivning av sorg. Jag vet att man blir trött, men likväl så rullar livet på.
    Så många kommentarer jag redan fått efter ett år..... Charlotte dog 3 februari på hennes döde pappas födelsedag. Hon dog efter 12 år, 24 år. Hon dog i min och systerns famn på på Hospice i Lund. Jag har inte kunnat skriva på bloggen efter detta.kram från en medsyster Gunvor...www.charlottetjejen.blogg.se

    SvaraRadera