Jag vill bara berätta att det är min äldsta sons födelsedag i dag. Han fyller 27 år och det är helt sjukt att jag har så stora barn. Vad fort det har gått!
Jag vill bara berätta att han älskar sitt jobb på lagret där hans sinne för ordning och struktur verkligen kommer till sin rätt. Vem minns inte hur han radade sina bilar efter storlek och färg när han var liten? Under hans transplantation befarade man att han kunde bli hjärntrött och kanske få svårt att lära sig saker. Så blev det inte alls. Han går kurser på jobbet och är uppskattad för sina förslag att effektivisera flödena.
Jag vill bara berätta att vi inte ses så mycket som jag skulle vilja. Jag beklagar mig lite över det på jobbet ibland. Han är vuxen nu och har ett eget liv. Jag hör hans illa dolda suck när jag säger att jag längtar efter honom. Men han har det bra och det är det viktiga. Jag står ut med att längta lite. 
Jag vill bara berätta att han fortfarande har kontakt med sin allra första barndomsvän, E, och att han är omåttligt stolt över kusinen vars namn var ett av hans allra första ord, Itor, Han älskar verkligen sina småbröder och de får en allt närmare kontakt vart eftersom de blir äldre. Han ser likheterna mellan sig och den yngste brodern. Mellanbrorsan är sådär mellan, mjuk och följsam, medan de andra två har mer otålighet i sig.
Jag vill bara berätta att han och hans kärlek funderar på att bilda familj. Vi vet inte om det blir så, men jag hoppas. Det vore mysigt att se hur fel läkarna hade även kring det. Men annars har de det bra som två också, och det finns alternativ att fundera över.
Jag vill bara berätta att även om livet är svårt ibland, så har vi varandra. Lite upp och ner, hit och dit, men i grunden är allt som det ska.
Jag skulle bara vilja få berätta om min unge, min fina, fina unge, som skulle fyllt 27 år i dag.
Inlägg
