I princip vill jag inte ge råd till andra med sorg. Sorgen hör ihop med den som dog, alltså kan den aldrig jämföras, delas eller dubbleras.
En sak vill jag ändå säga - ha inte bråttom. Lämna inte din älskade så snabbt det går. Hasta inte med begravning. Forcera inte fram någon process, som andra säger att du ska igenom. Det finns ingen anledning att skynda. Du har hela livet på dig. Du kommer ägna dig åt att längta varje kommande dag. Sorgen tar aldrig slut. Så låt den leva i det tempo som den gör. Tiden är vare sig vän eller fiende, den är alltid både och.
13 april 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
läst din blogg den är så fin. Hälsningar Gunvor mitt i nya sorgen efter Charlotte 24 år. www.charlottetjejen.blogg.se..så mycket som är lika...det blir inte bättre det blir värre...
SvaraRaderaEn liten fundering efter att ha läst dina rader: En livssorg kan väl aldrig ta slut för den tillhör ju själva livet.... men den kan blandas med livsglädje, de två som vandrar tillsammans... och ger varandra näring och energi... Sorgen ska inte gå över, bara byta skepnad då och då...
SvaraRadera