Stress och ändå inte

Vi har inga måsten egentligen. Men det tar lång tid att åka mellan ställen och vi har felberäknat en del. Och allt vi passerar är smärtsamt vackert och en vill stanna överallt. Inte minst Coromandel som vi avverkat igår och idag. Varje strand är kilometer efter kilometer och det vackraste jag sett. Byarna ser ut som allt från ruffiga till lyxiga varianter av amerikanska western (som den ter sig på film i alla fall). Vi vill göra allt och får ändå skynda förbi.

Nu är vi i Taruanga och har drygt 50 mil till Wellington vartifrån färjan går tidigt den 28:e. Vi får skippa Hobbiton i Matata som ändå är stängt i morgon och fullbokat dagarna runt omkring. Lite synd men jag är full av upplevelser i varje del av mig ändå. Och vi har mer av halva resan kvar. I morgon firar de jul här och det mesta är stängt så vi passar på att beta av ett gäng mil istället.

Campingen här i Tauranga ligger fantastiskt vid vackert och nu på kvällen skjuts det fyrverkerier på andra sidan bukten. Campingarna är bra, likaså offentliga toaletter. Så bra att vi ännu inte använt husbilens toa!
Konstigt nog har de bästa campingarna varit billigast, som den här för 67 dollar natten. Det beror nog delvis på att vi inte lockas av det barnvänliga längre och de verkar dra iväg. Igår natt betalade vi 116 dollar för en mycket tråkigare camping men det fanns pool och hoppgrej.

Sigge har varit lite ledsen för att det inte är jul på vanligt vis men stranden i Hot Water Beach gjorde dagen uthärdlig ändå!