Mer ur gamla texter

Tiden stannade i mitt vardagsrum. Mattias försvann bakom mina tankar och allt var Jesper. Jeppe var allt i min långsamma bearbetning av informationen som gick sengångarsteg. Jag rörde mig i flytande honung och vred huvudet mycket sakta mot fönstret som vette ut mot vår vintertrista trädgård. Där och då var jag, mitt i livet och inget i livet var längre mitt.