Jag är hemma med barnen. Han är hemma med barnen. Vi städar lika mycket. Vi lagar mat lika mycket. Vi har det på många sätt himla bra och kärleken är ärlig och stark. Vi är rätt jämställda (förutom när jag har pms, då framstår Maria Svelands bitterfitta som Nalle Puh och jag är Caligula).
Men varför tycker jag då att Hugh Jackman är så... sexig? Varför får min man något dimmigt och vått i blicken när han ser Sienna Miller?
Kan det månne vara av samma skäl som att han tycker att jag är jättefin när jag har något annat än jeans? Kan det kanske vara samma anledning som att han vill att jag ska ha långt hår? Och jag vill se honom i blåställ? Gärna med ett oljestreck över ena kinden kompletterat med ett par svettdroppar på hans bara bröst.Det är för lite skillnad, för mycket husvagnssymbios, för mycket projekt familjen.
Så i dag slår jag ett slag för min man i bar överkropp och blåställ. Jag slår ett slag för mig själv i örhängen och kjol. Medan vi tillsammans lagar mat och tar ansvar för barnen.
Inlägg
Hm... Det är väl vackert, så klart. Men väldigt traditionellt, självklart och... tråkigt. Jag slår oftare och oftare ett slag för den fria tanken med två kvinnor i köket som lagar mat, tar ansvar för barnen, städandet och det gemensamma livet. Den kvinna som inte söker mannen i blåställ, för att inte säga husvagnsrosa ställ, måste få ut så mycket mer av livet. Få stöta och blöta sitt "utanförskap", och framför allt, aldrig ramla ner i redan satta normer. Det skulle jag vilja göra istället för att vara en vanligt, tråkig och trist kvinna som alla kan lista ut hur hon till grunden har det i hemmet. Nej, det låter så väldigt trist, om du ursäktar.
SvaraRaderaMed tanke på vad Mia skrev. Sarah, blir det inte mindre tråkigt om du sätter på dig våtdräkten? Och klackskor kanske
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJajaja! Nu snackar vi normfri zon och ändå behöver vi inte byta läggning. Lite bilder på det också, så att du verkligen delar med dig av upplevelen till fler utanför hemmets sköna väggar. Smart Lotta! Så kan dessutom vi andra fortsätta i de vanliga normerna och tvinga på mannen blåställ... äh... typ.
SvaraRaderaJag skiter faktiskt i normerna. Det jag är ute efter är att vi ofrivilligt efterliknar varandra så till den milda grad att det som skiljer oss åt - och i grunder gör att vi attraheras av varandra - försvinner. Så det får gärna vara en kvinna i blåställ och en man i högklackat för min del. Nu är det bara så att jag är snyggare i högklackat än min man, normbaserat eller inte.
SvaraRadera