I går hade Jeppe namnsdag. Jesper. Som betyder något så trist som skattmästare. Jag har valt att dela upp betydelsen i de två delar namnet är sammansatt av. Det blir så mycket bättre.
På kvällen satt mina andra två pojkar och tittade på Bolibompa och dagens namnsdag. "Jesper har namnsdag" utbrister mitt hjärtas största rövare, trots att han redan till frukost fick veta att det var storebrorsans namn att fira i dag. Det blir liksom mer tyngd när någon på tv säger det. Han sprang fram till kortet på Jeppe som står på en byrå i vardagsrummet. "Grattis på namnsdagen, brorsan" varpå minsting, som är en utomordentlig härmare, också springer fram till kortet och stoppar näsan mot kortet och säger högt och bestämt: "Grattis på namnsdagen, brorsan."
Ja, grattis Jesper, på namnsdagen. Min mästare. Min skatt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, den här sommaren har jag sett flera exempel på att dina yngsta skatter verkligen lever med sin storebror. Det är så härligt. Grattis i efterskott Jesper. Kram!
SvaraRaderaJa, "gravstenen" i Vallby är ju ett underbart exempel, eller hur?
SvaraRaderaJust det!
SvaraRadera