Jag gör det inte så ofta. Dammsuger alltså. Och nu är min man inte särdeles fantastisk bara för att han dammsuger. Lika lite som jag är unikt speciell för att jag vattnar blommor, plockar, stryker, tvättar och en hel del annat. Min man är grym, men det är av helt andra anledningar som jag kanske återkommer till en annan gång. Men tyck för allt i världen att han är såå bra, för att han gör sådant som du också gör. En snopp hindrar inte någon från att hantera en dammsugare. Hur fantastisk snoppen och dess bihang än är. Om du förstår vad jag menar.
Nå, egentligen handlar den här lilla betraktelsen om att jag har hittat två olika typer av dammsugningar:
1. Hast-dammsugningen
2. Slut-dammsugningen
Den första är för allt slippa knaster under skorna, och för att barnen ska kunna leka med en kompis utan att behöva sitta på bordet. Den här typen händer relativt ofta hemma hos oss. Gott nog.
Den andra avslutar en lång rad hygieniska åtgärder såsom plockning, dammning, torkning, putsning, slängning. Dammsugandet blir kronan på verket och efteråt sätter du dig i soffan och bara pustar ut, leende. Av dagen återstår bara en dusch och ett ljummet glas rödvin. Perfekt.
Nu borde ju nummer två (inte det nummer två) vara det eftersträvansvärda. Ja, visst är det så.Det är en märklig njutning. Men vad jag vill säga är att du ska vara glad för att du (eller någon annan) har dammsugit överhuvudtaget. Det är jag, just nu. Punkt.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar