Den här tingesten är en alldeles ny upplevelse för mig. Det är klart att jag visste att den fanns, men jag hade ingen aning om hur mycket jag behövde den. Den utvecklingen kräver en auktoriserad psykoterapeut för att bli klok på. Men ändock, jag uttryckte mitt behov av en mindre visp för en god vän, V. För några år sedan hade min äldsta son en leksaksspis med tillhörande köksredskap, varav en visp. Den var en traditionell visp, men i miniformat då och var strålande till exempelvis dressingar och marinader.
Den lilla vispen försvann på vägen.
Min vän V tog en promenad till affären och återkom med en gåva till mig - en ballongvisp av det mindre slaget. Och kärlek upppstod. Jag använder den till hur mycket som helst (ibland bara för att den är så snygg och för att jag känner mig lite snitsig när jag använder den). Den är i teflon och kan diskas i diskmaskin.
Snart ska jag köpa en i modell större. Oj, vad glad maken ska bli. Jag måste ju in i köket för att kunna använda mina leksaker.
22 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar