Var och ens behov ser olika ut. Säkert är också att behoven ser annorlunda ut nu, mot för säg tjugo år sedan. Mitt behov av axelvaddar har definitivt planats ut sedan dess glansdagar. Helt visst även att behoven förändras beroende på familjebildning, inte familjebildning, eventuell familjs storlek och så vidare. Det gäller självfallet den mentala delen också, men nu pratar jag bara om rent praktiska prylar.
Faktum är att en del saker som inte ens fanns - eller om de fanns så användes de inte - i mitt hem 1995, är helt oumbärliga nu.
Vad sägs om en sådan banal, men ack så basal sak som hushållspappret. BC (=before children) klarade jag mig utmärkt med disktrasa och toapapper. Den där större rullen var bara en formatändring som jag inte riktigt förstod mig på.
Nu begriper jag. ICAs egna är outstanding. I förkylningstider är de med mindre ark klart bättre, även om jag oftast lyxar till det med engångsnäsdukar. Och hushållspapprets användningsområden är alltför många för att jag ens ska börja nämna några. Jag gissar att just du upptäckte långt före mig hur mycket det går att göra med en bit hushållspapper.
18 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja du Sarah, hushållspappret är barnfamiljernas bästa vän tillsammans då med tvätt- och diskmaskinen.
SvaraRadera